Morgonens sjukdom...
Klockan är egentligen på tok för lite för att det ska vara normalt att vara uppe och vaken frivilligt. Efter bara fem och en halv timmes sömn är det inte meningen att man ska vara pigg. Ändå kan jag inte sova !
Viggo har varit uppe en liten sväng och fått mat, men sedan var det tack och godnatt för honom igen.
När man är enda personen som är vaken i en lägenhet på 58 kvadrat UTAN dörrar finns det inte mycket att ta sig för. Varenda litet litet ljud blir så mycket högre än vad det skulle bli när det var liv och rörelse här hemma. Därför sitter jag i soffan, knappar på datorn och försöker att INTE låta.
Vanligtvis kan jag tycka det är rätt skönt att vara själv en stund. Idag gör det mig mest rastlös...
Att väcka en 3 månaders bebis för att JAG är sällskapssjuk känns inte som ett alternatviv !?
Nä, det för bli bloggläsande och flera koppar kaffe för mig innan familjen vaknar till liv.
Klockan 9 får jag i alla fall promenadsällskap iform av Madde och Billy. Det är något att se fram emot och jag undrar om Teddy klarar sig inne fram tills dess.
Kul att ni har börjat ses, hoppas ni hade en mysig promeniss! Kram!
sv: ,mmm, exakt, finns alltid nån som ska vara bättre än en själv och påpeka saker ;).
Åh nej va jobbigt åh vakna så tiiidigt!!! Hoppas ni får en bra dag
kramar
